På hösten och vintern blir trädgården en viktig matplats för många fåglar. Vilka arter du får besök av beror på var i landet du bor, hur nära du bor skog/åkrar/stad, och inte minst vilket foder du erbjuder 🐦.
Här får du en överskådlig guide till vinterns fåglar i trädgården – och vad som typiskt lockar dem till din matplats. Använd listan som inspiration för att göra trädgården mer fågelvänlig hela vintern.
Kort sagt: Vill du ha fler arter, så erbjud fler fodertyper (frön, fett och frukt), håll fodret torrt och ge fåglarna trygghet med utsikt och skydd.
3 enkla saker som fungerar:
💡 Tips: Fördela fodret på 2–3 små platser. Vissa fåglar är försiktiga och håller sig borta om det är trångt.
Nedan hittar du en översikt över typiska arter. Du behöver inte kunna de latinska namnen, men de är med som uppslagsinfo.
Koltrasten är en av de vanligaste trastfåglarna i trädgården. Den är vanligtvis 23–29 cm och ses året runt. Hanen är svart med orange näbb, medan honan ofta är brunare.
Pilfinken liknar gråsparv, men har ofta en varmare brun/kopparfärgad ton. Den är ca 12–14 cm och kan vara en frekvent gäst, särskilt där man matar med frön och säd.
Gråsparven är social och kommer ofta i flock. Den känns igen på grå/brun fjäderdräkt och trivs bra nära människor. Den äter gärna många typer av frön och säd.
Järnsparven är en liten, diskret gråbrun fågel på cirka 14–15 cm. Den är ofta mer tillbakadragen och ses ofta i kanten av matplatsen, där den plockar små frön och rester.
Ringduvan är stor (ca 38–43 cm) och kan dyka upp i flock under vintermånaderna. Den söker ofta föda på marken och kan snabbt tömma stora mängder om den får tillgång.
💡 Tips: Vill du undvika att duvor tömmer fodret, så använd foderautomater och lägg bara ut små mängder åt gången.
Skatan är lätt att känna igen på sin svartvita fjäderdräkt och långa stjärt. Den är intelligent, nyfiken och opportunistisk och kan ta många typer av föda.
Nötskrikan ses ofta nära skog och större träd. Den har brunaktig fjäderdräkt och tydliga blå/svarta vingfält och kan vara mycket skygg.
Sparvhöken är en rovfågel som jagar småfåglar. Den kan ibland ses i trädgårdar där många fåglar samlas vid matplatser. Hanen är vanligtvis mindre än honan.
⚠️ Rovfåglar är en naturlig del av ekosystemet. Om sparvhöken dyker upp kan du hjälpa småfåglarna genom att ha tätare buskar på lagom avstånd, så att de har möjlighet att fly och gömma sig.
Duvhöken är större än sparvhöken och ses vanligtvis nära skog och större naturområden. Den är mer sällsynt i trädgårdar, men kan förekomma, särskilt om det finns många duvor i området. Hanen är ofta omkring 49–56 cm, medan honan kan vara 58–64 cm.
Talgoxen är en av de mest kända mesarna (ca 14–15 cm). Den har gult bröst med svart band och vita kinder.
Rödhaken är lätt att känna igen på det orange bröstet. Den är ofta försiktig och ses ofta på marken under matplatsen, där den samlar smulor och småbitar. Den är vanligtvis omkring 13–14 cm.
Grönsiskan är liten (ca 11–12,5 cm) och kan ha tydliga gulgröna färger. Den kommer ofta i mindre flockar, särskilt där det finns frön och fett. I nyare källor kan arten också kallas Spinus spinus.
Gulsparven är en vacker fågel på omkring 16–17 cm med gulaktig fjäderdräkt. Den ses ofta i öppna områden, nära åkrar och på landsbygden.
Björktrasten är en trast som särskilt på vintern kan dyka upp, ofta i flock. Den tycker om frukt och bär och kan vara en spännande gäst i trädgårdar med fruktträd.
Blåmesen är en liten mes som gillar solroskärnor och fett. Den är snabb och ses ofta i sällskap med andra mesar. Den är vanligtvis omkring 10,5–12 cm.
Entitan liknar andra mesar, men kan vara lite mer sällsynt att se i trädgården. Den äter gärna små frön och kan bli en fast gäst om fodret passar.
Det varierar beroende på område och foder, men vanliga vintergäster vid matplatser är t.ex. koltrast, pilfink, gråsparv, talgoxe och blåmes. I vissa trädgårdar ses också rödhake och grönsiska.
Variation är nyckeln: energirika frön (t.ex. solroskärnor), fett och frukt ger vanligtvis fler arter – och frukt kan till exempel locka trastar som koltrast och björktrast.
Rengör foderautomater regelbundet med varmt vatten (ev. mild tvål). En tumregel är cirka en gång i månaden, men oftare vid fuktigt väder eller hög aktivitet. Håll också området under matplatsen så rent som möjligt.
Det är naturligt. Ge småfåglarna buskar/tätare växtlighet på lagom avstånd, så att de har bra möjligheter att fly och gömma sig.
